Införandet av plasttillverkning som en stödberättigande verksamhet enligt EU:s taxonomi har varit kontroversiellt. Tillverkning av plast i obearbetad form och tillverkning av plastförpackningsvaror har dock inkluderats i de tekniska granskningskriterierna i de delegerade akterna. EU har ställt strikta krav på när plasttillverkning kan ses som hållbar.

‍

Celsia-teamet beskriver några av de viktigaste sakerna att veta om de nya kraven:

‍

• Tillverkning av plast i primärform kan ge ett betydande bidrag till begränsning av klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar. Det kategoriseras som en övergångsaktivitet. Detta innebär att om det inte finns något tekniskt och ekonomiskt genomförbart alternativ till en verksamhet med låga koldioxidutsläpp, kan den anses bidra väsentligt till att begränsa klimatförändringen om den stöder övergången till en klimatneutral ekonomi.
  

• Plast i obearbetad form måste vara helt tillverkad genom mekanisk återvinning av plastavfall, helt tillverkad genom kemisk återvinning av plastavfall, eller helt eller delvis tillverkas av förnybar råvara för att kvalificeras som hållbar.
  

• Det måste också ha lägre utsläpp av växthusgaser än motsvarande plast från råmaterial för fossila bränslen.
  

• Tillverkning av plastförpackningsvaror kan vara hållbar om den uppfyller kriterierna för att på ett betydande sätt bidra till en övergång till en cirkulär ekonomi.
  

• För att kvalificera sig som hållbara måste plastförpackningsvaror uppfylla kriterierna för både val av råvara och design av produkten. Plastförpackningsvaror bör tillverkas av råmaterial som till 95% är mekaniskt återvunnet, kemiskt återvunnet, biobaserat eller CCU-råmaterial (Carbon Capture and Utilization), och bör tillämpa principer för design för återvinning.

‍