left-arrow
Alla inlägg

Minimiskydd: Vad de betyder och hur man bedömer

Celsia Team
,
May 17, 2023
10
 min läsa

Den roll som minimiskyddsåtgärder spelar i EU:s taxonomi är avgörande för alla organisationer som rapporterar om taxonomin. Det finns vissa kriterier för minimiskydd som måste uppfyllas för att uppfylla kraven. I den här bloggen kommer vi att förklara vad EU-taxonomins minimikriterier för skyddsåtgärder är. Vi kommer också att förklara vad som är meningen med minimum och relaterade risker.

I den tekniska rapporten som publicerades 2020 ägnades viss uppmärksamhet åt minimikriterierna för skyddsåtgärder inom EU: s taxonomi, vilket innebär att företag inte bara behövde uppfylla miljökraven i taxonomin utan också de sociala. De senare var vid denna tidpunkt mycket oprecisa, men i oktober förra året utfärdades ett förslag till vägledningsdokument.

Anpassning till de minimiskyddsåtgärder som avses i artikel 18 kräver att förfaranden och åtgärder som genomförs av ett företag som bedriver ekonomisk verksamhet säkerställa efterlevnad av OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, inklusive de principer och rättigheter som anges i de åtta grundläggande konventioner som anges i Internationella arbetsorganisationens förklaring om grundläggande principer och rättigheter i arbetet och i den internationella propositionen om de mänskliga rättigheterna.

Även om det ursprungligen inte gavs någon verklig klarhet om det faktiska innehållet i minimiskyddsåtgärderna, illustrerar nedanstående matris innehållet i de underliggande instrumenten:

Utifrån detta skapades en tvådelad strategi som tar itu med farhågorna om att mäta anpassningen till minimikraven för skyddsåtgärder:

1. Due Diligence för mänskliga rättigheter (PROCESS):

  • Företaget har genomfört lämpliga HRDD-processer som följer UNGP:s och OECD:s riktlinjer.

2. Kontroll av resultat (PRESTANDA):

  • Företaget borde inte ha varit inblandat i vissa verksamheter eller tillbud.
  • Ingen vägran att inleda en dialog om ett ärende vid en nationell OECD:s kontaktpunkt eller inget slututtalande om bristande efterlevnad från en nationell OECD:s nationella kontaktpunkt
  • Inget svar på anklagelser från Business & Human Rights Resource Center (BHRRC)

För att uppfylla kraven bör företaget inte bara göra den riskbaserade due diligence för mänskliga rättigheter (det positiva), utan det borde inte heller ha hållits ansvarigt i domstol för kränkningar av mänskliga rättigheter eller kränkningar av arbetstagarnas rättigheter (det negativa).

Human Right Due Diligence: Vad är det och hur fungerar det?

Den riskbaserade due diligence-processen föreskrivs både i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Även om detta är en dynamisk och cyklisk process kan det ”politiska” steget betraktas som det första steget. Ett företag måste ha ett åtagande, eller ett uttalande, som beskriver sin inställning till mänskliga rättigheter och lyfter fram de åtaganden som det gör. Det är att föredra att OECD:s riktlinjer och FN:s vägledande principer hänvisas till i detta uttalande.

Alternativt kan företaget börja med ”riskbedömningen”, eftersom när riskerna kartlagts skisseras en tydligare väg för att skapa den politiska ramen för företaget.

När riskbedömningen är klar är nästa steg att vidta lämpliga, relevanta och effektiva åtgärder för att hantera de mest framträdande riskerna. Det betyder att en organisation inte ska arbeta med alla risker, hela tiden. Snarare bör det prioritera. Och därefter bör åtgärderna spåras för att säkerställa att de fungerar som avsett. Det sista steget är att rapportera om de identifierade riskerna och vad företaget har gjort för att hantera dessa. Dessa är i huvudsak de viktigaste stegen i den nödvändiga due diligence-processen.

Det är viktigt att använda en riskbaserad strategi, men den viktiga frågan är: risk för vem? Ofta tolkar företag detta som en risk för sig själva, och vad de behöver göra för att skydda sig själva. Men i det här fallet är det annorlunda.

Vid tillämpning av en riskbaserad due diligence-process avseende mänskliga rättigheter måste företag identifiera om eller vilka negativa effekter verksamheten kan ha på människor - anställda, lokalsamhällen etc.

Vad är social risk?

Riskerna för mänskliga rättigheter ligger ofta långt ifrån företagens verksamhet, men de kan också ligga mycket nära. Allmän säkerhet, barnarbete, tvångsarbete, korruption, oreglerat arbete, låga löner, föroreningar - allt detta och mer är sociala risker eller risker för mänskliga rättigheter som kan kopplas direkt till företagens verksamhet.

Hur kartlägger man risk?

Vi rekommenderar att du startar riskanalysen i följande ordning:

  1. Eget företag och anställda: Analysera arbetsförhållanden och andra interna frågor i företaget och genom partnerskap med delat ansvar bland annat genom joint ventures eller användning av underleverantörer.
  2. Kunder och slutanvändare: Analysera om du är en möjliggörare för kundernas aktiviteter och hur dina produkter används. Detta inkluderar också utvärdering av att dina produkter används på ett bra sätt.
  3. Lokalsamhället: Bedöma riskerna för att lokalsamhället kan påverkas negativt. Detta inkluderar potentiella risker som kan öka genom att inte interagera med lokalsamhället på ett korrekt sätt.
  4. Leveranskedjan: Ansvaret blir svagare längre ut i leveranskedjan, men växer där det finns risk för allvarligare kränkningar som köparen borde ha känt till.

Inneboende risker

Det finns vissa risker, som diskuterats ovan, som är relaterade till det område eller arbetsområde som en organisation är involverad i. Detta kan förstås som ”sektorrisk”. Även om det finns vissa sektorrisker, finns det också vissa risker relaterade till länder.Man kan göra en bedömning på hög nivå av riskerna innan man undersöker djupare. För att bättre förstå var i företagets verksamhet riskerna kan man använda index och verktyg för att kartlägga landsrisker och sektorrisker. Man kan också använda rapportering om risker eller missförhållanden i andra företag inom samma bransch som ditt företag.

När det gäller landsrisker finns det några index som kan användas:

  • Rättsstatsindex
  • Världens pressfrihetsindex
  • Transparency Internationals korruptionsuppfattningsindex
  • Internationella fackföreningens index över arbetstagares rättigheter
  • Freedom House-indexet
  • Det amerikanska utrikesdepartementets index visar högriskprodukter

Prioritering av risk

Det finns vissa indikatorer som kan användas för att prioritera bland olika risker som kan ha kommit upp i din bedömning:

  1. Skala: Graden av de identifierade riskerna och/eller överträdelserna
  2. Omfattning: Antal personer som riskerar att påverkas negativt
  3. Hävstång: Ekonomi och andra viktiga insatsvaror som hur kritisk en köpare företaget är i förhållande till en viss leverantör.
  4. Sannolikhet: Sannolikheten för en negativ händelse.

Förmildrande och förebyggande åtgärder

För att förebygga och minska identifierade risker bör man införa olika åtgärder för olika intressentgrupper. Här är några exempel på förebyggande åtgärder för att minska riskerna för olika grupper:

  1. Egna anställda: genomföra hälso- och säkerhetsåtgärder, minska löneskillnaderna mellan könen
  2. Slutanvändare: säker och säker användning av produkter, inget missbruk
  3. Lokala samhällen: Initiera dialog och engagemang för att minska föroreningarna
  4. Leverantörer: Gå med i branschdialogen, förbättra upphandlingspraxis

Det är viktigt att ha en dialog med intressenter på alla nivåer, från anställda till lokalsamhället, för att kunna identifiera risker korrekt och vidta relevanta åtgärder.

Företaget måste rapportera om de risker som har identifierats och de åtgärder som har vidtagits. Därför är kommunikation och sanering mycket viktigt.

Vilka är de nya ämnena som introduceras i vägledningen?

Utöver kraven på tillbörlig aktsamhet för mänskliga rättigheter har expertgruppen föreslagit att ytterligare tre ämnen läggs till; från OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Antikorruption:

  • Process: Företaget ska utveckla och anta lämpliga interna kontroller, etik- och efterlevnadsprogram eller åtgärder för att bekämpa korruption eller mutor.
  • Prestation: Företaget eller den högsta ledningen borde inte ha dömts för mutor.

Beskattning:

  • Process: Företaget ska behandla skattestyrning och efterlevnad som viktiga inslag i tillsynen. Det bör också ha strategier för hantering av skatterisker för att säkerställa fullständig identifiering och utvärdering.
  • Prestation: Företaget borde inte ha befunnits skyldigt till skatteundandragande.

Rättvis konkurrens:

  • Process: Företaget ska främja arbetstagarnas medvetenhet och utbildning av ledande befattningshavare i konkurrensfrågor.
  • Resultat: Företaget borde inte ha befunnits bryta mot konkurrensbegränsande lagar.

Hur kan Celsia hjälpa till?

På Celsia strävar vi efter att göra alla aspekter av din rapportering om EU-taxonomin enkel, så att du kan koncentrera dig på mer taktfulla mål och inte fastna i själva rapporteringen. När det gäller att utvärdera kriterierna för minimiskyddsåtgärder för din organisation har vi mallar inom vår EU-taxonomilösning som kan hjälpa dig att bedöma dina risker och vidta åtgärder efter behov.

Letar du efter en lösning för hållbarhetsrapportering?

Vi erbjuder programvara för att förenkla rapporteringen om CSRD-, EU Taxonomy- och SFDR-reglerna.

Vet du inte var du ska börja?
Läs vår guide till EU:s taxonomi för att få koll på tidsramar, krav och de steg som krävs för att få din rapport klar.
Vet du inte var du ska börja?
Läs vår guide till EU:s taxonomi för att få koll på tidsramar, krav och de steg som krävs för att få din rapport klar.
Vill du ha en stressfri rapporteringsprocess för CSRD?
Få 32 sidor med handlingsinriktad vägledning baserad på våra 2500+ timmars arbete med förordningen
Inte säker på var du ska börja?
Kolla in vår guide till EU-taxonomi för att få koll på tidslinjer, krav, och de steg som behövs för att göra din rapport redo.