EU:s taxonomi definierar vilka ekonomiska verksamheter som kan anses vara hållbara på grundval av strikta tekniska granskningskriterier. Taxonomins mål är att fastställa konsekventa kriterier för hållbarhet, förhindra greenwashing och att fungera som en kompass som riktar finansiering mot hållbara aktiviteter.

‍

Hittills är taxonomin inställd på att täcka många branscher, inklusive energi, tillverkning och transport. Det möjliga införandet av kärnkraft som en hållbar verksamhet har dock visat sig kontroversiellt och lett till het debatt mellan EU:s medlemsstater.

‍

Vissa medlemsstater har hävdat att det ger en användbar övergångsenergikälla som är mer hållbar än fossila bränslen, medan andra hävdar att den inte bör ses som hållbar. De pekar på potentiella säkerhetsrisker och svårigheter i samband med bortskaffandet av kärnavfall. Frankrike har traditionellt varit en stor förespråkare för kärnenergi, medan Tyskland har varit starkt emot baserat på säkerhetsproblem.

‍

År 2019 hade Frankrike, Storbritannien och flera östeuropeiska länder argumenterat för att kärnkraft skulle inkluderas som en grön investering i EU: s taxonomi. Storbritanniens hållning hade påverkat EU:s politik eftersom det konsekvent hade använt sin röst i EU-rådet för att främja kärnkraften. På grund av detta har Storbritanniens avgång från EU lett till spekulationer om att det kan tippa balansen till förmån för de kärnkraftsfientliga EU-länderna och leda till att kärnkraft utesluts från taxonomin.

‍

Vid FN:s klimatkonferens COP26 i Glasgow utfärdade miljöministrarna i Tyskland, Danmark, Luxemburg, Österrike och Portugal ett gemensamt uttalande som varnade för att inkludera kärnkraft som en hållbar verksamhet. De föreslog att införandet av kärnkraft skulle kunna skada taxonomins ”integritet, trovärdighet och därmed användbarhet” genom att framstå som greenwashing. Portugals miljöminister Joao Pedro Matos Fernandes hävdade att finansiering riktad till kärnkraft är pengar som inte är tillgängliga för investeringar i förnybar energi.

‍

Trots starkt motstånd från vissa medlemsstater är införandet av kärnkraft fortfarande på bordet. Efter det senaste toppmötet mellan de europeiska ledarna i Bryssel uttalade Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, att även om ”vi behöver mer förnybar energi” eftersom de är ”billigare, koldioxidfria och egenodlade”, behöver vi också ”en stabil källa, kärnkraft och under övergången gas”.

‍

Just nu är det inte säkert om kärnkraft kommer att visas i taxonomin eller vilken form någon inkludering kan ta. Det som står klart är att införandet av kärnenergi i EU:s taxonomi skulle kunna få effekter som sträcker sig långt bortom investeringar och finansmarknaden. Beslutet kan få effekter som kommer att forma inriktningen för EU:s klimat- och energipolitik under de kommande åren.

‍