Onsdagen den 6 juli röstade Europaparlamentet för att inte invända mot kommissionens kompletterande delegerade klimatakt som lägger till viss kärn- och gasverksamhet till de verksamheter som omfattas av EU:s taxonomi.

‍

Det här blogginlägget kommer att titta fördjupat på bakgrunden till den kompletterande delegerade klimatakten, vilka aktiviteter som kommer att behandlas, och vad inkluderingen av gas och kärnkraft i taxonomin innebär i praktiken.

‍

Vad är den kompletterande delegerade klimatakten? Kort bakgrund

Kommissionen föreslog att kärnkraft och gas skulle införas i slutet av 2021, och det första utkastet till kriterier offentliggjordes på nyårsafton. Detta visade sig vara splittrande i hela EU och fick stark kritik från motståndare till kärnkraft och gas och stöd från dem som anser att båda behövs som övergångskraftkällor. Du kan läsa mer om införandet av naturgas i EU:s taxonomi, och av Kärnenergi i EU:s taxonomi.

‍

I januari släppte plattformen för hållbar finansiering sitt svar på föreslagna kriterier för kärnkraft och gas. Rapporten var skeptisk till de föreslagna tekniska granskningskriterierna och kritisk till förslaget att inkludera dessa aktiviteter i den nuvarande formen. Expertgruppen föreslog flera områden där kriterierna bör skärpas.

‍

I februari offentliggjorde kommissionen en reviderad text för Kompletterande delegerad klimatakt med uppdaterade kriterier för specifik kärn- och gasverksamhet.

‍

I juni röstade två av Europaparlamentets ledande utskott, miljö (ENVI) och utskottet för ekonomi och valutafrågor (ECON), emot den kompletterande delegerade akten och införandet av kärn- och gasverksamhet i EU:s taxonomi. Dessa grupper kritiserade oprecisa och inkonsekventa kriterier och kritiserade de nuvarande aktiviteterna som att de inte överensstämde med taxonomins mål.

‍

Bas Eickhout, ledamot av Europaparlamentets ENVI- och ECON-utskott och Europaparlamentets föredragande för taxonomiförordningen, kommenterade:

‍

— Dagens omröstning visar att även om många av parlamentsledamöterna förstår att kärnkraft och gas inte är hållbara så är det fortfarande ett hårt lopp. Vi behöver massiva investeringar i utbyggnaden av förnybar energi, inte tidigare energier. Den gröna given får inte användas för att finansiera energi som skadar miljön och klimatet och utgör ohanterliga risker.

Resolutionen skulle röstas om under plenarsammanträdet i juli.

Vad var parlamentets omröstning och framtida steg?

I kammaren krävdes en absolut majoritet på 353 röster (av 705 ledamöter) för att parlamentet skulle kunna lägga ned veto mot kommissionens förslag.

278 ledamöter röstade för resolutionen, 328 emot och 33 avstod från att rösta. Om rådet inte invänder mot förslaget senast den 11 juli 2022 kommer den kompletterande delegerade akten att gå vidare. Den träder i kraft och tillämpas från och med den 1 januari 2023.

Vad var reaktionen på omröstningen och den kompletterande delegerade akten?

Beslutet att inkludera vissa specifika gas- och kärnkraftsverksamheter i EU:s taxonomi har visat sig vara mycket splittrande, med vissa länder och grupper som stöder införandet beroende av strikta kriterier och en övergångsgrund och andra starkt emot det (med Österrike lovar att stämma EU för beslutet).

‍

Europeiska kommissionen välkomnar resultatet. Kommissionen betonar att den kompletterande delegerade klimatakten erkänner deras ”pragmatiska och realistiska tillvägagångssätt när det gäller att hjälpa de många medlemsstaterna på deras övergångsväg mot klimatneutralitet”. Kommissionen medger att det ryska kriget mot Ukraina ökar behovet av att påskynda den rena övergången, men hävdar att RepowerEU-planen och den kompletterande delegerade akten både återspeglar denna verklighet och bidrar till att minska beroendet av rysk gas. Kommissionen konstaterar att de har åtagit sig att använda alla tillgängliga verktyg för att komma bort från energikällor med höga koldioxidutsläpp.

‍

Mairead McGuinness, kommissionsledamot med ansvar för finansiella tjänster, finansiell stabilitet och kapitalmarknadsunionen, säger:

‍
‍”Jag välkomnar resultatet av denna omröstning. Den kompletterande delegerade akten är ett pragmatiskt förslag för att säkerställa att privata investeringar i gas och kärnkraft, som behövs för vår energiomställning, uppfyller strikta kriterier. Investeringar i förnybara energikällor prioriteras redan i vår taxonomi - det här är vår framtid. Vårt förslag säkerställer öppenhet, så att investerare vet vad de investerar i. I dag blir EU:s ståndpunkt välbehövlig klarhet.”

Kommissionen erkänner den huvudsakliga kritiken när det gäller att inkludera kärnkraft och gas och erkänner de delade åsikter och feedback som mottagits, men förklarar att de avvisar denna kritik i den mån den verkar baseras på ”antagandet, vilket strider mot syftet med artikel 10.2 i taxonomiförordningen, att endast de tekniska granskningskriterier som säkerställer det mest väsentliga bidraget till målet att begränsa klimatförändringen och inte skadar eller skadar minst de andra miljömålen kan ingå i den delegerade akten.”

‍

Enligt artikel 10.2 och 10.3 i taxonomiförordningen ska kommissionen fastställa tekniska granskningskriterier för ekonomisk verksamhet för vilken det för närvarande inte finns något tekniskt och ekonomiskt genomförbart alternativ med låga koldioxidutsläpp och som skulle vara nödvändiga för övergången till klimatneutralitet. Kommissionen betonade också att det är lämpligt att erinra om att det som inte betraktas som en hållbar ekonomisk verksamhet enligt EU:s taxonomi ”inte per definition är skadligt”.

‍

Som beskrivs i taxonomiförordningen (förordning 2020/852) omfattar taxonomin mer än klimatneutrala och förnybara investeringar. Det omfattar även ekonomisk verksamhet som inte är klimatneutral eller förnybar men som under strikta villkor och under en begränsad tid skulle kunna möjliggöra övergången till ett hållbart energisystem, såsom den ekonomiska verksamheten inom naturgas- och kärnkraftsektorn. De bör inte hindra utvecklingen av förnybara källor genom att de inkluderas och får inte leda till en låseffekt på fossila bränslen.

‍

Inkluderingen av övergångsverksamheten för gas och kärnkraft är en liten del av EU:s taxonomi, som är inriktad på förnybar energi. Taxonomiförordningen och delegerade akter föreskriver inga investeringar. De är dock avsedda att hjälpa finansmarknaden och investerare att, på strikta villkor, identifiera relevant gas- och kärnkraftsrelaterad verksamhet som behövs för övergången av medlemsstaternas energisystem till klimatneutralitet i linje med unionens klimatmål och åtaganden. Förnybara energikällor kommer att fortsätta att vara i fokus för gröna investerare och skapandet av gröna finansiella produkter.

‍

Hur ingår kärnkraft- och gasverksamheten?

Gas och kärnkraft kommer nu att ingå i taxonomin som övergångsaktiviteter under ett begränsat antal omständigheter och under strikta villkor. Dessa verksamheter betraktas som steg på kort och medellång sikt i övergången till mer förnybar energi.

I den kompletterande delegerade klimatakten fastställs tekniska granskningskriterier för vissa specifika kärn- och gasverksamheter. Den delegerade akten ger emellertid ett tidsbegränsat erkännande av bidraget till begränsning av klimatförändringen för specifika övergångsverksamheter avseende fossila gaser.

‍

Den kompletterande delegerade klimatakten kommer också att ändra den delegerade akten om uppgifter om taxonomi genom att införa nya specifika krav på offentliggörande för naturgas- och kärnenergisektorerna. På så sätt kommer all taxonomibehörighet eller anpassning relaterad till naturgas eller kärnenergi att särskiljas vid rapportering från taxonomibehörighet eller anpassning relaterad till annan verksamhet. Detta bör öka öppenheten och göra taxonomiupplysningar enklare.

‍

Dessutom bör efterlevnaden av de tekniska granskningskriterierna i samband med fossila gasverksamheter kontrolleras av en tredje part som bör ha resurser och sakkunskap för att utföra denna kontroll, vara oberoende för att undvika intressekonflikter med ägaren eller finansiären, och som inte bör vara inblandad i utvecklingen eller driften av sådana fossila gasverksamheter.

‍

Vilka är de stödberättigande kärn- och gasverksamheterna?

Sex nya verksamheter ingår — tre relaterade till kärnenergi och tre relaterade till naturgas. Dessa är:

‍

4.26. Förkommersiella stadier av avancerad teknik för att producera energi från kärnkraftsprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln

‍

4.27. Konstruktion och säker drift av nya kärnkraftverk för el- eller värmeproduktion, inbegripet för vätgasproduktion, med användning av bästa tillgängliga teknik

‍

4.28. Elproduktion från kärnenergi i befintliga anläggningar

‍

4.29. Elproduktion från gasformiga fossila bränslen

‍

4.30. Högeffektiv kraftvärme av värme/kyla och el från gasformiga fossila bränslen

‍

4.31. Produktion av värme/kyla från gasformiga fossila bränslen i ett effektivt fjärrvärme- och fjärrkylsystem

‍

Det finns inga aktiviteter som rör prospektering eller utvinning av olja och gas. Verksamheten avser endast produktion av el eller värme/kyla. Olje- och gasprospektering och transport kan inte betraktas som hållbara. Många kärn- och gasverksamheter kan vara stödberättigande inom ramen för dessa verksamheter, men mycket få förväntas uppfylla de strikta tekniska granskningskriterier som krävs för att överensstämma med varandra.

‍

Vilka tekniska granskningskriterier måste dessa aktiviteter uppfylla?

Kärnenergiverksamhet:

‍

De tekniska granskningskriterierna för kärnenergiverksamhet består av två delar: allmänna krav med fokus på medlemsstaternas efterlevnad av relevant lagstiftning och ytterligare krav avseende genomförandet av ett specifikt projekt.

‍

Allmänna krav för kärnkraftsprojekt:

‍

Projektet måste vara beläget i en medlemsstat som har införlivat och uppfyller all unionslagstiftning om kärnkraft. De fullständiga kriterierna kan hittas här.

‍

Ytterligare kriterier för ett väsentligt bidrag till begränsningen av klimatförändringen:

‍

Verksamheten syftar till att generera eller producera el med hjälp av kärnenergi. Utsläppen av växthusgaser under livscykeln från elproduktion från kärnenergi ligger under tröskelvärdet 100 g CO2e/kWh.

Minskningar av växthusgasutsläpp under livscykeln beräknas med hjälp av kommissionens rekommendation 2013/179/EU eller ISO 14067:2018 eller ISO 14064-1:2018.

En oberoende tredje part verifierar kvantifierade utsläpp av växthusgaser under livscykeln.

De kompletterande kriterierna omfattar också kravet på att inte skada övriga miljömål väsentligt. Till exempel, för att inte göra någon betydande skada på ”övergången till en cirkulär ekonomi” måste projektet ha en plan för hantering av både icke-radioaktivt och radioaktivt avfall. Det säkerställer maximal återanvändning eller återvinning av sådant avfall i slutet av livscykeln i enlighet med avfallshierarkin, bland annat genom avtalsavtal med avfallshanteringspartner, reflektion i ekonomiska prognoser eller officiell projektdokumentation.

Naturgasverksamhet:

‍

Naturgasverksamheten har två möjligheter att på ett betydande sätt bidra till att begränsa klimatförändringarna:

‍

Alternativ A

‍

Livscykelutsläppen av växthusgaser från elproduktion med gasformiga fossila bränslen är lägre än 100 g CO2e/kWh.

I förekommande fall beräknas utsläppen av växthusgaser under livscykeln baserat på projektspecifika data, med hjälp av rekommendation 2013/179/EU eller alternativt med ISO 14067:2018 eller ISO 14064-1:2018.

‍

En oberoende tredje part verifierar kvantifierade utsläpp av växthusgaser under livscykeln.

‍

Om anläggningar innehåller någon form av minskning, inklusive avskiljning av koldioxid eller användning av förnybara eller koldioxidsnåla gaser, uppfyller denna minskningsverksamhet de kriterier som anges i relevant avsnitt i denna bilaga, i tillämpliga fall.

‍

Om den koldioxid som annars skulle släppas ut från elproduktionsprocessen fångas upp för lagring under jord transporteras och lagras koldioxiden under jord i enlighet med de tekniska granskningskriterier som anges i avsnitten 5.11 och 5.12 i denna bilaga.

Alternativ B

‍

1. Anläggningar för vilka bygglov beviljas senast den 31 december 2030 uppfyller följande krav:

‍

i) Verksamhetens direkta växthusgasutsläpp är lägre än 270 g CO2e/kWh av den utgående energin, eller de årliga direkta växthusgasutsläppen från verksamheten inte överstiger i genomsnitt 550 kg CO2e/kW av anläggningens kapacitet under 20 år.

‍

ii) Den energi som ska ersättas kan inte produceras från förnybara energikällor, på grundval av en jämförande bedömning med det mest kostnadseffektiva och tekniskt genomförbara förnybara alternativet för samma kapacitet som identifierats. Resultatet av denna jämförande bedömning offentliggörs och är föremål för samråd med berörda parter.

‍

iii) Verksamheten ersätter en befintlig verksamhet med hög utsläppsproduktion som använder fasta eller flytande fossila bränslen.

‍

iv) Den nyinstallerade produktionskapaciteten överstiger inte kapaciteten för den ersatta anläggningen med mer än 15%.

‍

v) Anläggningen är utformad och byggd för att använda förnybara eller koldioxidsnåla gasformiga bränslen, och övergången till full användning av förnybara eller koldioxidsnåla gasformiga bränslen sker senast den 31 december 2035, med ett åtagande och en kontrollerbar plan som godkänts av företagets ledningsorgan.

‍

vi) Utbytet leder till en minskning av utsläppen med minst 55% växthusgaser under den nyinstallerade produktionskapacitetens livslängd.

‍

vii) Om verksamheten äger rum på territoriet i en medlemsstat där kol används för energiproduktion, har den medlemsstaten åtagit sig att fasa ut användningen av energiproduktion från kol och har rapporterat detta i sin integrerade nationella energi- och klimatplan som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999*8 eller i ett annat instrument.

‍

En oberoende tredje part kontrollerar att kriterierna i punkt 1 b uppfylls. Den oberoende tredjepartsverifieraren har de resurser och den expertis som krävs för att utföra en sådan kontroll. Den oberoende tredjepartsverifieraren har ingen intressekonflikt med ägaren eller finansiären och är inte inblandad i utvecklingen eller driften av verksamheten. Den oberoende tredjepartsverifieraren utför noggrant kontrollen av efterlevnaden av de tekniska granskningskriterierna. Särskilt varje år offentliggör och överlämnar den oberoende tredje parten till kommissionen en rapport

‍

a) certifiering av nivån på de direkta utsläpp av växthusgaser som avses i punkt 1 b i.

‍

b) I tillämpliga fall bedöma om verksamhetens årliga direkta utsläpp av växthusgaser är på en trovärdig bana för att uppfylla det genomsnittliga tröskelvärde över 20 år som avses i punkt 1 b i.

‍

c) Bedömning av om verksamheten befinner sig på en trovärdig bana för att uppfylla kraven i punkt 1 b v.

‍

När den oberoende tredjepartskontrollören utför den bedömning som avses i punkt 1 b tar den hänsyn särskilt till de planerade årliga direkta växthusgasutsläppen för varje år av de direkta årliga växthusgasutsläppen, planerade och realiserade drifttimmar och planerade och realiserade användningen av förnybara eller koldioxidsnåla gaser.

‍

På grundval av de överlämnade rapporterna får kommissionen avge ett yttrande till de berörda aktörerna. Kommissionen ska beakta dessa rapporter när den utför den översyn som avses i artikel 19.5 i förordning (EU) 2020/852.

‍

2. Aktiviteten uppfyller något av följande kriterier:
‍

a) Vid konstruktion installeras mätutrustning för övervakning av fysiska utsläpp, t.ex. utsläpp från metanläckage, eller ett program för upptäckt och reparation av läckage införs,

b) Vid drift rapporteras fysisk mätning av utsläpp och läckan elimineras.

‍

3. Om verksamheten blandar gasformiga fossila bränslen med gasformiga eller flytande biodrivmedel uppfyller den jordbruksbiomassa som används för framställning av biodrivmedlen kriterierna i artikel 29.2—5 i direktiv (EU) 2018/2001, medan skogsbiomassa uppfyller kriterierna i artikel 29.6 och 29.7 i det direktivet.

‍

I praktiken är alternativ A inte möjligt utan förbränning av förnybart bränsle eller avskiljning och lagring av koldioxid.

För alternativ B måste anläggningen ha växthusgasutsläpp under hela livscykeln på under 270 g CO2e/kWh. Detta kräver en effektiv anläggning eftersom de nuvarande genomsnittliga utsläppen för en naturgasanläggning är mycket högre. Samtidigt bör det inte heller ersätta förnybara energikällor, ersätta en befintlig elproduktionsverksamhet med höga utsläpp som använder fasta eller flytande fossila bränslen, utformas och konstrueras för att använda förnybara och/eller koldioxidsnåla gasformiga bränslen, och övergången till full användning av förnybara och/eller koldioxidsnåla gasformiga bränslen ska ske senast den 31 december 2035.

‍

Sammanfattningsvis...

Sex specifika kärnenergi- och naturgasverksamheter kommer att träda i kraft från januari 2023 om rådet inte invänder senast den 11^th av juli.

‍

Verksamheten omfattar endast elproduktion eller produktion av värme/kyla, inte prospektering eller utvinning av fossila bränslen.

Varje verksamhet har strikta tekniska granskningskriterier för att anpassas till EU:s taxonomi — de flesta projekt som är stödberättigande inom ramen för dessa aktiviteter kommer inte att anpassas.

‍

Om en verksamhet anpassas är det inte en ”hållbar” eller ”grön” verksamhet i sig utan en ”övergångsaktivitet” som på kort till medellång sikt kan bidra till att begränsa klimatförändringen genom att ersätta fasta fossila bränslen eller en övergångsenergikälla som fungerar bäst och som det inte finns något bättre alternativ för.

‍

För att anpassas får naturgasprojekt som inte har växthusgasutsläpp under 100 g koldioxid/kWh under livscykeln inte ersätta förnybara energikällor, de måste ersätta en befintlig högutsläppsproduktion som använder fasta eller flytande fossila bränslen, och bör övergången till full användning av förnybara och/eller koldioxidsnåla gasformiga bränslen ske senast den 31 december 2035.

‍