EU:s sociala taxonomi: Vad betyder det för ditt företag?
Vad är EU:s sociala taxonomi?
EU:s sociala taxonomi är ett förslag till EU-förordning som syftar till att upprätta en förteckning över socialt hållbara verksamheter med en struktur som liknar EU:s nuvarande lagstiftningsmiljö om hållbar finansiering och hållbar styrning.
EU:s taxonomi för hållbar finansiering gick in i sin första rapporteringsperiod i år. Det anger skyldigheter för företag att rapportera om sin ekonomiska verksamhet och hur de presterar mot tekniska granskningskriterier för att bedöma hur gröna de är. EU:s taxonomi omfattar de flesta branscher. Till exempel med ramverket kan du beräkna solenergi hållbarhet, eller hur Hållbar plasttillverkning är i ditt företag, eller så kan du använda EU:s taxonomi inom jordbruket.
Nu diskuterar EU att utvidga taxonomin till att mer omfattande täcka ”S” såväl som ”E” i ESG (, genom att skapa en europeisk social taxonomi. Syftet är att skapa större insyn i sociala aspekter av hållbarhet, rikta kapitalflöden till verksamheter som verkar med respekt för mänskliga rättigheter och stödja kapitalflöden till investeringar som förbättrar levnads- och arbetsvillkor.
Den sociala taxonomin är fortfarande under utveckling. Plattformen för hållbar finansiering har nu släppt en efterlängtad rapport som beskriver hur en social taxonomi kan fungera i praktiken, och de nyckelbegrepp som behöver utvecklas.
I den här artikeln beskrivs översikten över EU:s sociala taxonomi och motiveringen bakom dess utvidgning innan vi går in i detaljerna i den senaste rapporten och diskuterar viktiga slutsatser. Detta inkluderar att titta på den föreslagna strukturen för den sociala taxonomin, dess mål och interaktion med befintlig lagstiftning, och ta fram ett exempel på hur en social aktivitet kan se ut i praktiken.
Vi hoppas att du kommer att njuta av att läsa denna sammanfattning av EU Social Taxonomy.
Bakgrund och efterfrågan på en social taxonomi
Omfattningen av de investeringar som behövs för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna är välkända. Vid sidan av detta finns dock ett stort behov av att investera i social hållbarhet. Rapporten om sysselsättning och social utveckling i Europa 2020 belyser Europas mest akuta behov av sociala investeringar: fattigdomsminskning. 24% av EU:s befolkning i arbetsför ålder har under de senaste fyra åren befunnit sig under tröskeln för risk för fattigdom. Rapporten pekar också på behovet av att investera i andra områden som att utveckla arbetstagarnas kompetens, prisvärda bostäder och utbildning.
En ökande efterfrågan på sociala obligationer för att finansiera socialt boende, sjukvård och jobb indikerar att investerare också ser sociala investeringar som en möjlighet och visar att kapital kan styras till socialt värdefulla aktiviteter.
Investerare riskerar dock att bli förknippade med kränkningar av de mänskliga rättigheterna om sociala faktorer försummas i deras investeringsverksamhet. Medan den gröna taxonomin syftar till att bekämpa ”greenwashing”, syftar den sociala taxonomin till att bekämpa ”social tvätt”. För närvarande råder det brist på klarhet om vad som utgör en social investering. För att rikta kapital till socialt värdefulla aktiviteter är det viktigt att tydligt definiera vad som utgör en ansvarsfull social investering.
En studie om skillnaderna i ESG-betyg visade att kategorierna mänskliga rättigheter och produktsäkerhet, båda sociala frågor, är kategorier för vilka uppmätta avvikelser i betygsresultaten är särskilt uttalade. År 2019 genomförde BNP Paribas en global ESG-undersökning och fann att 46% av de tillfrågade investerarna (347 institutionella investerare undersöktes totalt) tyckte att den sociala aspekten av ESG var den svåraste att analysera och integrera i sina investeringsstrategier.
EU strävar efter att ta itu med denna brist på tydlighet genom att använda samma tillvägagångssätt som EU:s taxonomi för hållbar finansiering — genom att skapa en social taxonomi. En social taxonomi skulle: rikta kapitalflöden till aktiviteter som verkar med respekt för mänskliga rättigheter och stödja kapitalflöden till investeringar som förbättrar levnads- och arbetsvillkor. Miljötaxonomin syftar till att ge vägledning för investerare om vilka aktiviteter som är miljömässigt hållbara. Den sociala taxonomin syftar till att göra detsamma för sociala aktiviteter.
Mål för den sociala taxonomin
Konceptet och ramverket för en social taxonomi har varit under utveckling tillsammans med miljötaxonomin. Plattformen för hållbar finansiering har nu släppt sin slutrapport om den sociala taxonomin. I denna rapport föreslår plattformen en struktur för en social taxonomi som ska uppnå de sociala målen i EU. Den sociala taxonomin kommer att utformas på grundval av befintliga EU-dokument, inklusive den europeiska pelaren för sociala rättigheter och handlingsplanen, EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, tillsammans med andra internationellt viktiga dokument som den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
Den sociala taxonomin utvecklas tillsammans med annan viktig lagstiftning som den föreslagna EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD), förordningen om offentliggörande av hållbara finansiella medel och initiativet hållbar företagsstyrning (SCG).
En social taxonomi bör ”tydliggöra investerarnas möjligheter att bidra till denna europeiska agenda för uppåtgående konvergens mellan arbets- och levnadsvillkor för alla européer”. EU bör också vara en ”normsättare och föregångare när det gäller att genomföra globala agendor som målen för hållbar utveckling”.
Medan den sociala taxonomin fortfarande är under utveckling ger denna rapport användbar inblick i kommande rapporteringskrav. Bland de grundläggande kraven i den sociala taxonomin är att företag ska utföra due diligence-analyser av både sin egen verksamhet och sina leverantörer. Med ökande intresse från investerare och konsumenter kommer det att ge ett antal fördelar för företagen att komma före kommande sociala, styrnings- och due diligence-rapporteringskrav.
För närvarande är det rekommendationerna om hur man gör en EU-taxonomirapport som följer lagstadgade krav.
Struktur och innehåll i den sociala taxonomin
Den sociala taxonomin kommer sannolikt att följa samma tillvägagångssätt och struktur som miljötaxonomin. Det kommer dock att finnas vissa skillnader.
Plattformen betraktade två huvudskillnader mellan en social taxonomi och en miljötaxonomi:
- Medan de flesta ekonomiska verksamheter har skadliga effekter på miljön, kan de flesta ekonomiska verksamheter som skapande av anständiga arbetstillfällen, betalning av skatter och produktion av socialt nyttiga varor och tjänster betraktas som socialt fördelaktiga i sig. När man skapar en social taxonomi måste man skilja mellan inneboende förmåner och ytterligare sociala förmåner som direkt bidrar till förverkligandet av mänskliga rättigheter, till exempel förbättrad tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet eller säkerställande av anständiga arbetstillfällen.
- Medan miljömål och kriterier kan baseras på vetenskap, måste en social taxonomi baseras på internationella auktoritativa standarder av aktuell relevans som International Bill of Human Rights.
Med tanke på dessa skillnader har plattformen föreslagit att den sociala taxonomin bör anta följande strukturella aspekter från miljötaxonomin:
- Utvecklingen av EU:s taxonomi sociala mål
- Typer av väsentliga bidrag
- Gör inga signifikanta skadekriterier
- Minsta (miljö) skyddsåtgärder
Den sociala taxonomin kommer dock att kräva vissa förändringar av dessa strukturer eftersom det till sin natur skulle vara svårt att strikt hålla sig till det vetenskapliga tillvägagångssätt som används i miljötaxonomin.
Den sociala taxonomin bör innehålla delmål som anger olika aspekter av tre föreslagna sociala mål. Målen bör baseras på vilken typ av intressenter som ekonomisk verksamhet kan påverka. Plattformen föreslår att målen baseras på företagets: i) egen arbetskraft (inklusive värdekedjans arbetare), ii) slutanvändare/konsumenter och iii) berörda samhällen (direkt eller genom värdekedjan).
Den föreslagna strukturen för den sociala taxonomin består därför av tre mål, som var och en riktar sig till en annan grupp intressenter:
- Anständigt arbete (även för arbetstagare i värdekedjan)
- Tillräcklig levnadsstandard och välbefinnande för slutanvändarna.
- inkluderande och hållbara samhällen och samhällen.
Dessa mål kommer också att innehålla delmål för att säkerställa att specifika aspekter av dessa mål beaktas. Dessa aspekter inkluderar: hälsa och säkerhet; hälso- och sjukvård; bostäder; löner; icke-diskriminering; konsumenthälsa; och samhällens försörjning.
Plattformen har också föreslagit att den sociala taxonomin bör erkänna olika typer av betydande bidrag. Detta skulle innefatta betydande bidrag som fokuserar på de ytterligare inneboende sociala fördelarna med själva verksamheten, betydande bidrag som fokuserar på att undvika och hantera negativa effekter på arbetstagare, konsumenter och samhällen; och betydande bidrag till att möjliggöra aktiviteter som gör det möjligt för andra verksamheter att ge sociala förmåner.
Den sociala taxonomin kommer också att följa principen ”inte göra någon betydande skada” för att säkerställa att när en verksamhet bidrar till ett av de sociala målen inte skadar de andra. Dessa kriterier kommer till största delen att kopplas till verksamheten. Om de inte kan kopplas till verksamheten utan måste vara kopplade till den ekonomiska enheten (dvs. företaget/företaget självt snarare än en viss socialt hållbar ekonomisk verksamhet) (såsom ”transparent och icke-aggressiv skattepolitik”), kommer minimigarantier att användas för att undvika inkonsekvenser.
Interaktion med miljötaxonomin
Ett område som fortfarande diskuteras är exakt hur den sociala taxonomin och miljötaxonomin ska interagera. Det största problemet när man hittar ett sätt för taxonomierna att interagera är att undvika en ”ras till botten” av standarder. Till exempel, om det bara krävs att uppfylla kraven i en av taxonomierna för att klassificeras som hållbart, kan det innebära att ett företag som uppfyller sociala taxonomistandarder kan ses som hållbart även om det inte uppfyller några miljökriterier.
Ett förslag för att undvika detta är att på samma sätt som sociala och styrelserelaterade minimikrav (UNGP och OECD:s riktlinjer) ingår i miljötaxonomin, bör minimikrav på miljön ingå i den framtida sociala taxonomin. Dessa kan till exempel omfatta linjerna i miljödelen i OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
Det andra förslaget från plattformens rapport är att integrera den sociala och miljömässiga taxonomin närmare. Detta kan inbegripa kriterier för miljömässig och social skada som inte medför någon betydande skada som är giltiga både för den sociala och den miljömässiga delen. Exakt hur kriterierna kommer att interagera återstår att avgöra, men det är uppenbart att detta är en viktig aspekt av att införa en social taxonomi vid sidan av miljötaxonomin.
Exempel på hur mål kan tillämpas
Ett exempel på hur dessa aktiviteter skulle kunna struktureras ges i plattformens rapport för målet ”Tillräcklig levnadsstandard och välbefinnande för slutanvändarna, med delmålet tillgång till bostäder.
Även om standarderna och kriterierna fortfarande är mycket underutvecklade, visar exemplet hur aktiviteter kan struktureras för den sociala taxonomin efter ett betydande bidrag och inte göra någon betydande skada.
Nästa steg
De fem nästa stegen i EU:s tidslinje för utvecklingen av den sociala taxonomin fastställs av plattformen enligt följande:
- Förtydliga minimiskyddsåtgärderna
- genomföra en studie om effekterna av en social taxonomi med beaktande av olika alternativ för tillämpning och utformning,
- utarbeta en motivering för prioritering av mål och delmål,
- prioritera mål enligt motiveringen,
- fastställa väsentliga bidrag och DNSH-kriterier för de första målen och sektorerna.
Även om den sociala taxonomin fortfarande är under utveckling, är många av de begrepp som utforskas också relevanta för det kommande CSRD, Due Diligence Directive och de minsta sociala skyddsåtgärderna enligt miljötaxonomin. Dessa standarder kommer att vara nära kopplade och kommer att ha många anpassade principer. Även om de flesta av dessa standarder kommer att träda i kraft under de närmaste åren, finns de sociala minimikraven från EU:s taxonomi redan på plats, med företag som rapporterar om miljötaxonomin från och med i år.
Om du letar efter mer information om aktuella rapporteringskrav och minimikrav på sociala skyddsåtgärder, och hur de kan tillämpas på ditt företag, tveka inte att kontakta oss. Våra experter är helt uppdaterade med de senaste kraven och bästa praxis när det gäller ESG-rapportering och bedömning, och diskuterar dem alltid gärna!
Den fullständiga rapporten om den sociala taxonomin kan hittas här.
Letar du efter en lösning för hållbarhetsrapportering?
Vi erbjuder programvara för att förenkla rapporteringen om CSRD-, EU Taxonomy- och SFDR-reglerna.
Fortsätt att läsa
Alla inlägg
